Du Liv
Sofia Karlsson
D A G Bm
Gdim F#m G A D
D Bm G A D
D Bm/A G A G A D
Du liv, vad du �nd� �r ensamt armt,
mot den dr�m vi dr�mde om dig!
Och dock ha vi �lskande �rligt och varmt
s�tt rosor vid villande stig.
S�tt rosor, s�tt med v�r b�ste v�n,
att vattnas av dalarnas dagg -
men gingo en h�stdag den v�gen igen
och bl�dde av n�sslor och tagg.
Du liv, vad du �nd� �r ensamt l�ngt,
n�r du v�xer i skuggans ljus!
N�r knopparna torka och hava det tr�ngt
bland kullar av soll�st grus.
Du sjunger oss s�nger att sorg �r kort,
l�tsar tr�sta n�r sol g�r ner -
men hav dina visors buller bort,
jag orkar ej h�ra dem mer!
H�r somnar en man fr�n sitt eget ve,
h�r slutar ett djur sin strid -
du liv, det var allt du hade att ge
och detta �r d�dens frid. 